Restaurering av tornuret

Förr i tiden satt det en klocka på Oscar-Fredriksborgs fästning som visade tiden ut över gården. När den slutade fungera togs den ner och hamnade i ett förråd där den stod i många år. Men det visade sig att det gamla tornuret gick att restaurera och det har därefter återinstallerats på sin gamla plats. Som urtavla används en modern kopia av det gamla originalet.

Tornuret med sin nya urtavlaSom tidigare nämnts hade det funnits ett tornur som visade tiden ut mot gården uppsatt i ett av husen på fästningens nedre verk. Uret, som nog var lika gammalt som fästningen själv, var tillverkat av den kända urfabriken Tornberg i Stockholm. Det kanske berodde på dess höga ålder i kombination med bristande underhåll men uret hade tydligen slutat fungera vid mitten av 1980-talet.

Det monterades ner av personal från KA:s varv och togs till finmekaniska avdelningen för reparation. Av någon anledning sattes inte uret tillbaka utan hamnade i ett förråd. Där stod det visserligen under tak, men lämnat i smuts och damm utan tillsyn i nästan 30 år innan det flyttades in till kraftstationens lilla samling av gamla motorer.

Det restaurerade urverket på platsEfter arbetet med att restaurera den stora dieselmotorn fortsatte arbetslaget med att försöka få igång det gamla tornuret. Verket togs isär och rengjordes grundligt. Vissa delar polerades. Axeltappar och lager smordes. Allting visade sig fungera. Därmed kunde urverket monteras tillbaka i det lilla rummet bakom urtavlan, två trappor upp i logementsbyggnaden.

Uret dras upp genom att veva upp två lod á c:a 20 kg, ett för gången och ett för slagen. Klockan slår varje hel och halv timme. Uret går ungefär en vecka på en uppdragning och loden, som är placerade i en särskild trumma, har då sjunkit c:a 4 m ner till våningen under. Uret håller tiden förvånansvärt bra med tanke på att det snart är 150 år gammalt.

Den nya urtavlan applicerasNågon gång har tyvärr någon varit framme och klottrat på urtavlan vilket inte ser så trevligt ut. Med den gamla urtavlan som mall ritades därför en ny, i ett ritprogram på datorn, och skrevs ut på en tunn självhäftande folie av ett företag som tillverkar stora dekaler till bland annat flygplan. Det stora klistermärket med urtavlan sattes sedan fast på baksidan av originalurtavlan. Uret återmonterades på sin ursprungliga plats men med urtavlan vänd bak och fram, det vill säga med den nya kopian av urtavlan utåt mot gården och den gamla in mot rummet. På så sätt kan originaldelarna bevaras samtidigt som en ny, ren och tydlig klocka visas upp utåt.