Användning

Under några decennier kring sekelskiftet 1900 var Oscar-Fredriksborgs fästning den centrala punkten för försvaret av inloppet till Stockholm. Men med nya tider och andra försvarspolitiska idéer skiftade användningen till att i stället handla mer om en plats för övervakning och förråd.

1882 lades Marstrands fästning ned som militär befästning och manskapet där flyttades till Oscar-Fredriksborgs fästning. Så många som cirka 200 man var stationerade på Oscar-Fredriksborgs fästning eftersom bland annat det tunga arbetet vid de stora kanonerna krävde mycket personal. Till exempel krävde de tre kanonerna på övre verket 15 man var. Fästningen hade sin storhetstid under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och var således bemannad under bland annat 1:a världskriget.

1925 togs ett politiskt beslut att försvaret i Vaxholm skulle läggas ner. Dessutom kom ett initiativ från svenska flottan att flytta kustartilleriet längre ut i skärgården. Oscar-Fredriksborg var vid den här tiden en fullt fungerande anläggning som fyllde sitt syfte att bevaka inloppet till Stockholm. Men som ett resultat av besluten flyttades manskapet och bestyckningen så småningom ifrån fästningen. Vid slutet av 1930-talet var alla kanoner borttagna.

Militären nyttjade fortfarande lokalerna men nu bland annat för övervakning, utbildning, som förråd och minverkstad. Det var alltså fortfarande en viktig anläggning för försvaret av skärgården. Under 2:a världskriget bevakades anläggningen noga med vaktkurer eftersom fästningen ännu hade en betydelsefull roll i detta strategiskt viktiga område. Till exempel fanns det vid den här tiden ett stort handelsfartyg förtöjt i den närliggande Vretaviken som vid behov kunde bogseras ut i sundet för att spärra av Oxdjupet. På fästningens tak fanns under samma tid en så kallad lyssnarapparat. Det var en slags ljudförstärkare som fångade upp motobullret från flygplan och som användes för att bevaka luftrummet. Det finns en lyssnarapparat att beskåda på Vaxholms fästnings museum.

Här fanns även en sammanställningsplats för kustartilleriet, där de olika mätvärdena sammanställdes till skjutvärden för kanonerna. I lokalerna fanns även en syftstation, i vilken man övervakade och kunde utlösa de minlinjer som gick ute i Oxdjupet. I övre verket fanns en signalstation där man kommunicerade med fartygen utanför med hjälp av signallampor, semaforer och flaggor. Flera av dessa verksamheter var aktiva ända in under det kalla kriget men ingen bodde längre i kasernen. Senare hade hemvärnet lokaler i fästningen och kustjägarna nyttjade övre verket för sin träning.

På fästningen fanns även en salutstation som sköt sin sista salut den 6:e juni 1983. Nationaldagen är nämligen en av de officiella salutdagarna. De övriga dagarna då salutkanonen på fästningens tak kom till användning var: 28:e januari H.M. Konungens namnsdag; 30:e april H.M. Konungens födelsedag; 14 juli H.K.H Kronprinsessans födelsedag; 8:e augusti H.M. Drottningens namnsdag och 23:e december H.M. Drottningens födelsedag.