AB Diesels Motorer
Dieselmotorn introducerades tidigt på den svenska marknaden genom att den licenstillverkades av ett företag i Stockholm. Här utfördes även flera förbättringar av grundkonstruktionen för att öka effektiviteten och minska kostnaden. Drivande i detta arbete var den skicklige ingenjören och motorkonstruktören Jonas Hesselman.
Dieselmotorfabriken idag, Nacka kommuns kulturavdelning.Det fanns tidigt ett svenskt intresse för dieselmotorn. Redan 1898 köpte häradshövding Marcus Wallenberg och direktör Oscar Lamm licens för att tillverka och sälja dieselmotorer i Sverige och grundade för det ändamålet bolaget AB Diesels Motorer i Stockholm. Företaget hade låtit uppföra en ny verkstadsbyggnad i området Sickla i Nacka kommun. Att dieselmotorfabriken hamnade just här kan bero på att Saltsjöbanan går förbi i närheten och även den ägdes av familjen Wallenberg.
Till en början tillverkade AB Diesels Motorer motorerna helt efter tysk konstruktion, direkt från ritningar beställda från Tyskland. Men redan under de första åren av 1900-talet började man förbättra de tyska konstruktionerna med egna modifieringar under teknisk ledning av ingenjör Jonas Hesselman. Förbättringarna syftade främst till att minska motorernas pris och bränsleförbrukning och bidrog till såväl bolagets framgång som Hesselmans internationella rykte som en skicklig motorkonstruktör.
Den skålformade kolven syns nere i cylindern.I den svenskkonstruerade motorn kunde man ta bort den delade vevstaken (s.k. tvärstycke) som fanns i de gamla tyska förebilderna och istället förbinda kolven direkt till vevaxeln. Hesselman ökade även motorns varvtal och gjorde ett förbättrat fördelningsstycke för bränslet. En av de mest uppseendeväckande förändringarna var att göra kolven skålformad för att koncentrera den komprimerade luften kring bränslets inblåsningsstrålar. Denna mycket enkla modifiering gjorde att en motor som nyss givit 25 hästkrafter plötsligt gav 50 hästkrafter!
Hesselmans munstycke.Den konstruktionsdetalj som Jonas Hesselman och hans kollegor lade ner mest arbete på under de här tidiga åren var munstycket för bränsleinsprutningen. Det är en mycket betydelsefull detalj eftersom det är viktigt att dieseloljan blir så finfördelad som möjligt när den sprutas in i cylindern för att förbrännas. I den tyska originalkonstruktionen blåstes dieseloljan genom en spole av metalltrådsduk och blev på så sätt finfördelad. Metoden var svår att kontrollera och resultatet berodde mycket på slumpen. Hesselman, som ville ha en mer förutsägbar mekanism, utvecklade ett munstycke där dieseloljan genom tryckskillnad pressas genom små hål och dras med i luftströmmen ut genom ett annat hål. Munstyckets funktion blev förutsägbar genom att fördelningen mellan luft och olja bestämdes av förhållandet mellan de olika hålens storlekar.
Reklam för Polar Diesel.De stora förändringarna som infördes på den svenska konstruktionen hos AB Diesels Motorer ledde fram till en serie motorer under benämningen K-typen. Runt 1910 infördes den vidareutvecklade T-typen. De motorer som står i kraftstationen på Oscar-Fredriksborgs fästning är av T-typ. Vid ungefär samma tid valde bolaget att döpa sina motorer till Polar Diesel. Det visade sig vara ett passande namn då Roald Amundsen några år senare nådde sydpolen med båten Fram som var utrustad med en Polar Diesel. Därefter sattes motorns namn i förbindelse med den kände upptäcktsresanden och hans expedition.
Jonas Hesselmans internationella rykte som motorkonstruktör växte och han träffade även Rudolf Diesel några gånger. Hesselman konstruerade bland annat ett system för direkt omkastning avsett för fartyg som gjorde det möjligt att slå om motorns riktning från fram till back. Han lämnade så småningom AB Diesels Motorer och öppnade eget. Under 1920-talet utvecklade han Hesselmanmotorn, en hybrid mellan en bensin- och en dieselmotor.
AB Diesels Motorer gick samman med Nya AB Atlas år 1917 och bildade Atlas Diesel AB. Företaget sålde dieselmotortillverkningen 1948 till Nohab och koncentrerade sig på tryckluftsprodukter. 1956 bytte man namn till Altas Copco och företaget har än idag kvar huvudkontoret i Sickla.
